Happy Olive Facebook ad: “Färsk olivolja från den senaste skörden.”

About this ad

Meta Ad Library ID

1370642295265097

Platforms

Facebook

Relaunches

0

EU reach

190,171

How we count

Ad text

I den här videon berättar jag varför det finns så många förfalskade olivoljor på marknaden. Det krävs faktiskt en fabrik för att framställa dem – det går inte att göra i ett presseri. I presserier produceras endast jungfruoljor. De framställs mekaniskt. Vad betyder det? Oliverna krossas, massan blandas tills oljan börjar stiga till ytan och därefter centrifugeras massan. Ingen upphettning, inga kemikalier, ingenting tillsätts och ingenting avlägsnas. Resultatet är en äkta naturprodukt. Men man får tre olika kvaliteter av jungfruolja: extra virgin, virgin och lampante. Endast de två första är livsmedel. Lampante är lampolja. På Kreta står extra virgin för cirka 80–90 procent av skörden, och det är endast det konsumenterna vill ha. Därför säljer presserierna virgin- och lampanteoljor vidare, eftersom de behöver vidareförädlas. Endast extra virgin tappas på flaska för detaljhandeln vid presserierna, och även det först efter flera kontroller. Vid pressningen blir det kvar en massa som kallas pomace. Den innehåller fortfarande 6–8 procent olja, som inte går att utvinna utan kemisk behandling. Därför säljer presserierna både pomace och lampante till kemiska varmpressningsanläggningar. På Kreta finns endast fyra sådana, och en av dem syns bakom mig i videon. I de största olivproducerande länderna, som Spanien, utgör extra virgin endast cirka 30–35 procent av den totala skörden och i Italien cirka 55–60 procent. Ungefär hälften av den totala skörden inom EU kräver alltså någon form av ”behandling”. I de båda stora producentländerna är behovet av att raffinera oljor många gånger större än i Grekland. En raffinerad olja får inte kallas extra virgin, men det sker ändå när kontrollerna är för svaga. I sådana raffinaderier som det ni ser bakom mig kan man behandla defekta olivoljor och kemiskt varmpressa pomace. Processen liknar i princip den som används vid framställning av fröoljor (läs: raps- och rybsoljor). När teknikerna för framställning av rapsolja har utvecklats har de även tillämpats på raffinering av olivoljor, framför allt deodorisering (avlägsnande av lukt och smak genom ångdestillation). Det är tillåtet vid framställning av fröoljor, men olagligt för olivoljor. Trots det förekommer det. Anläggningen bakom mig producerar olja för tvålindustrin samt torrsubstans som används som bränsle vid uppvärmning. Som slutresultat av ångdestillationen får man en klar, luktfri, smaklös och (nästan) färglös olja (som säljs som ”light-olja!”). Den håller länge, är billig, och dess fettsammansättning är i stort sett okej – men polyfenolerna är borta. När man blandar denna olja med högkvalitativ extra virgin får man en ätbar så kallad vanlig olivolja, men det är fortfarande inte extra virgin. Inte ens om många företag frestas att sälja den som sådan. Det är just sådana oljor som säljs i plastflaskor i våra matbutiker: billiga olivoljor som luktar och smakar som lampolja och som har en obehaglig smak. Livsmedelsverket i Sverige undersökte för en tid sedan 12 olivoljor som huvudsakligen såldes i butiker och marknadsfördes som extra virgin (varav fem även säljs i Finland). Man upptäckte att endast två av dem faktiskt var extra virgin. Du hittar en länk i kommentarerna. Enbart märkningen ”extra virgin” garanterar alltså inte kvalitet. Enligt EU:s regler måste en olja av extra virgin-kvalitet uppfylla kraven både vad gäller fettsammansättning och smak. Fettsammansättningen på flaskans baksida är en obligatorisk märkning. Däremot är smakprofilen frivillig, eftersom den inte på ett tillförlitligt sätt kan anges på etiketten (förutom vid mycket små, handetiketterade produktioner). Kontrollera därför att det på flaskan även anges från vilket område oljan kommer och vilket presseri som har producerat den. Om oljan har en PDO-märkning, som Happy Olive har, säger det redan mycket. Då följer både odlare och presserier en särskild odlingsmanual för det aktuella området. Varje oljeparti genomgår dessutom både tester av smakpaneler godkända av IOC (International Olive Council) och kemiska analyser i officiella laboratorier. Om det finns ett enda fel i smak eller doft får oljan inte en PDO-märkning. PDO-certifierade olivoljor ska ha en fruktig doft, en välbalanserad bitterhet och ge ett lätt sting i halsen. Eftersom vår olja dessutom är av tidig skörd (early harvest) ska den också ha en tydlig gräsig arom. Allt detta finns i varje droppe. Det är polyfenoler, och man behöver inte vara rädd för den karaktäristiska bitterheten, då den känns bara när du tar oljan rå. När du använder oljan i matlagning lyfter polyfenolerna smaken till en helt ny nivå. I sallader balanseras smaken av balsamvinäger. Oljans kraftiga smaker berättar att den innehåller mycket oleocantal, hydroxytyrosol och tyrosol. Alltså just de polyfenoler som du behöver för hjärnans skärpa! Klicka nedan för att komma till vår olivoljekälla! Där hittar du även delikatessbutiken och dess grekiska godsaker. Fyll varukorgen, njut av sommaren och semestern, kombinera med lokala delikatesser, ta med som gåva, till stugan eller till grillkvällen…

Where the ad sends people

www.happyolive.se

Färsk olivolja från den senaste skörden...