Ad copy

Det där är min ytterdörr. Och de där tre paren fotbollsskor har inte varit innanför den på sex veckor. Tre barn. Tre lag. Tre träningar i veckan. Matcher på helgerna. Och sex fotbollsskor som luktar så illa att de har permanent utegångsförbud. Det började inte så. I början fick de stå i hallen som alla andra skor. Men nån gång i höstas märkte jag att det luktade… annorlunda när man kom in genom dörren. Inte direkt illa. Bara nåt. Surt. Fuktigt. Som nåt som inte borde vara inomhus. Jag kollade soporna. Kollade kylen. Kollade om nån hade glömt en handduk nånstans. Det var skorna. Jag lyfte upp ett par och luktade. Och jag önskar att jag inte hade gjort det. Den där lukten. Inte bara svett. Nåt värre. Fukt och bakterier och lera och gräs och nåt som har gått för långt. Den slog emot en. Jag ställde ut dem på altanen "tillfälligt." Det var i oktober. De står fortfarande där. I februari. Bredvid dörrmattan. Ett par med sulorna upp, min desperation. Ett par med en strumpa instoppad, nån sa att det hjälper. Det gör det inte. Och varje gång barnen ska på träning blir det samma cirkus. Ut på altanen. Hämta skorna. Försöka inte andas. Knyta dem snabbt. Iväg. Det värsta är inte lukten. Det är matten. Tre par fotbollsskor. Ungefär 1 200 kronor styck. Det är 3 600 kronor i skor som står ute i regn och frost och smuts för att de luktar. De förstörs snabbare ute. Sulorna spricker av kylan. Materialet blir stelt. Jag förkortar livslängden på skor för tusentals kronor för att jag inte kan lösa lukten. Jag googlade allt. Tidningspapper i skorna. Testade. Funkade i kanske tolv timmar. Sen luktade det som tidning och fotboll. Bikarbonat. Hällde i en halv ask. Dammade som fan när ungarna tog på sig dem. Ingen skillnad på lukten. Frysen. Ja. Jag la ett par i frysen. Läste att kylan dödar bakterierna. Min sambo hittade dem bredvid fiskpinnarna. Diskussionen som följde var inte värd de tolv timmarna utan lukt. Luftfräschare. Sprayade in hela skon. Nu luktade det som en biltvättmaskin och fotboll. Inte bättre. Jag hade accepterat det. Skorna bor utomhus nu. Tre par fotbollsskor. Permanent utegångsförbud. Sånt är det. Sen var jag hos en kompis vars son också spelar. Jag frågade var hans skor stod, ville jämföra skadeläget. "I hallen?" "Nej men var ställer ni dem? Ute? Garaget?" "I hallen. I skohyllan." Jag förstod inte. "De luktar inte?" Han visade mig en spray. Sunda Luktbort. Sa att den tar bort bakterierna som orsakar lukten. Inte döljer den. Inte parfymerar över den. Tar bort den. "Jag sprayar efter varje träning. Tar fem sekunder. De luktar ingenting." 199 kronor. 436 recensioner. Folk som beskrev exakt min situation. Fotbollsskor. Hockeybagar. Löparskor. Allt som luktar. Och de sa att lukten bara försvann. Jag beställde samma kväll. Flaskan kom efter två dagar. Jag gick ut på altanen, tog in alla tre paren, och sprayade dem. Ordentligt. I varje sko. La dem i hallen. Och väntade. Luktade efter en timme. Ingenting. Luktade nästa morgon. Ingenting. Inte parfym. Inte "fräscht" ovanpå nåt surt. Bara… ingenting. Som vanliga skor. Som skor som inte har ett problem. Barnen kom hem från träning dagen efter. Jag sprayade direkt. Fem sekunder per sko. In i hallen. Morgonen efter: ingenting. Det är sex veckor sedan nu. Skorna står i hallen. I skohyllan. Som vanliga skor. Barnen sprayar själva efter träningen — det har blivit rutin. Fem sekunder, klart. Altanen luktar inte längre. Hallen luktar inte längre. Jag behöver inte hålla andan när jag öppnar ytterdörren. Och skorna förstörs inte av att stå ute i väder och vind. 3 600 kronor i fotbollsskor räddade med en spray för 199 kronor. Om dina barns fotbollsskor har utegångsförbud. Om de står på altanen, i garaget, i carporten. Om du har testat tidningar och bikarbonat och frysen och ingenting funkar. Sluta. Det finns nåt som faktiskt gör det. Det här är lösningen ↓